Trafikverkets strategi för elvägar
Som ett led i att skapa fossilfria godstransporter sker en utveckling av elvägar. En elväg är enkelt beskrivet en väg där eldrivna fordon kan ladda el under färd, som järnvägen gör. Elvägen kan bygga på luftledningar, markledningar eller så kallad induktiv laddning. Regeringen har ett mål att 200 mil väg ska vara elektrifierad fram till 2030 och 300 mil till 2035. Trafikverket har till regeringen lämnat in ett underlag och ett förslag till fortsatt arbete med elvägar.
Trafikverket föreslår att de vägar som bör ingå i en första etapp är: E4 (Helsingborg-Gävle), E6 (Malmö-Uddevalla), E18 (Göteborg-Stockholm, Örebro-Arboga), E20 (Göteborg-Stockholm), Rv40 (Göteborg-Norrköping), Rv50 (Hallsberg-Mjölby) och Rv73 (Norvik – Västerhaninge). Fram till 2035 föreslår Trafikverket att också E22 (Malmö-Norrköping) och E4 (Gävle – Umeå) ska elektrifieras.
Trafikverket anser att det framförallt är fjärrtrafiken som får nytta av elvägar, eftersom batteridrivna lastbilar kan klara de andra transporterna. Trafikverket är tveksam till att satsningen är samhällsekonomiskt lönsam, om användningen av biodrivmedel ökar enligt regeringens planer. Det krävs också höga dieselpriser och låga brukaravgifter (för elen) för att brukarna ska välja el framför diesel. Trafikverket anser också att elvägar är mindre kostnadseffektiv än en ökad användning av biodrivmedel.
Trafikverket vill fortsätta arbetet med elvägar genom att ta fram mera kunskap. Om det ska byggas elvägar föreslår Trafikverket att de mest trafikerade stråken prioriteras i ett första skede. En eventuell storskalig utbyggnad av elvägar bör också synkroniseras med andra styrmedel såsom reduktionsplikten för att få en hög nyttjandegrad.
BIFF* anser att Trafikverket missat ett antal aspekter i sitt underlag och är orolig för att elvägssatsningen kommer att rinna ut i sanden.
- Trafikverket behöver mer information om basindustrins behov. Om 24 år ska Sverige vara klimatneutralt vilket innebär att transportsektorn inte längre kan förlita sig på fossila bränslen. Trafikverket har fokuserat på fjärrtrafiken, men en 74 ton tung lastbil är svår att driva med batterier även på korta avstånd. Det är därför inte uppenbart att det kommer att finnas batteridrivna lastbilar för basindustrins transporter och kostnaden för biodrivmedel kan skjuta i höjden då tillgången är begränsad.
- Trafikverket måste välja väg i frågan om drivmedelskostnaderna. I detta underlag räknar Trafikverket med dieselpriser på mellan 13 och 15 kronor litern till 2030. I Trafikverkets underlag till inriktningsplaneringen pratar Trafikverket om bränslepriser på mellan 27 kr/l och 50 kr/l för att Sveriges klimatmål ska nås. När nu Trafikverket säger att elvägar är samhällsekonomiskt tveksamma baserad på låga dieselpriser är det uppenbart att Trafikverket inte planerar för att klimatmålen ska nås. Den som drabbas av detta är basindustrin som om 10 år kan stå med skyhöga dieselpriser, utan alternativ.
Vi föreslår i stället att man utgår från basindustrins behov och analyserar vilka sträckor som skulle vara lönsamma att elektrifiera. Vi föreslår därför att Trafikverket/regeringen satsar på att:
- Identifiera sträckor av betydelse för basindustrin som kan elektrifieras. En utgångspunkt kan vara gaffeln Gävle-Falun-Borläng-(Avesta)
- Identifiera och besluta om en europeisk standard för elektrifieringen. Utan en godtagen standard kan inte aktörerna investera.
- För en dialog direkt med basindustrin. Möjliggör elvägar för de industrier som ser ett värde av detta. Vill inte Trafikverket investera så kanske industrin vill investera, om förutsättningarna är rätta.
Kontakt; Tom Ramstedt, projektledare för BIFF; BasIndustrinsFossilFria transporter, tom.ramstedt@telia.com
*BIFF (BasIndustrinsFossilFria transporter) projektet är ett samverkansprojekt som syftar till att bidra till en omställning till fossilfrihet av basindustrins transporter.
Vi som står bakom projektet är Dalarna Science Park, Högskolan Dalarna och ITS Dalarna med finansiering också från Borlänge kommun och Region Dalarna.
Projektet kommer att genomföra seminarier och bidra till kunskapsuppbyggnad och nätverkande mellan framför allt små och medelstora företag som kan medverka i omställningen av basindustrins transporter.
