Basindustrin – omställning till fossilfrihet ett hot eller möjlighet?

Basindustrin – omställning till fossilfrihet ett hot eller möjlighet?

Riksdagen har bestämt att utsläppen av växthusgaser från svenska transporter ska minska med 70 % till 2030 jämfört med 2010. Enligt Trafikverket bör detta mål nås genom ökade bränslepriser, ökad användning av biodrivmedel och ökad elektrifiering. Men hur kommer basindustrin att påverkas?

Basindustrin har en mycket högre kostnad för transporter än andra industrier, vilket gör att den är känslig för ökade transportkostnader. Industrin kan inte heller rulla ökade kostnader vidare till kund då den är utsatt för en internationell konkurrens.  Vi har beräknat att kostnaderna för en lastbilstransport ökar med upp till 30 % fram till 2030, med i dag fattade beslut. Om de kraftigt ökade drivmedelskostnader som Trafikverket räknar med, blir verklighet är kostnadsökningen mycket större. Det skulle leda till stora problem för den svenska basindustrin. Men det finns åtgärder som kan motverka dessa kostnadsökningar.

Utmaningar med elektrifiering

Det är uppenbart intressant med elektrifiering av lastbilar och bland annat Volvo har lanserat batteridrivna lastbilar för kort och medeldistanstransporter. Med det ränteläge vi har i dag är dessa lastbilar lönsamma, i alla fall för lastbilar som har långa årliga körsträckor. Men det är svårare att ta fram dessa lastbilar för långa transportavstånd eller för tunga transporter. Man kan inte utesluta att det kommer att säljas sådana lastbilar i framtiden, men inte de närmaste åren.

Regeringen har aviserat en satsning på elvägar. Hur dessa skulle utformas och vilka vägar det rör sig om är dock inte klarlagt. Trafikverket verkar också avvaktande inför de tekniska utmaningar som elvägar innebär.

Vätgas och biodrivmedel lyfts fram som lösningar på problemen. Men kostnaden för dessa drivmedel är markant högre än för diesel. Även med den nu gällande skattebefrielsen är de dyrare och det finns inget som tyder på att Sverige tillåts ha kvar skattebefrielsen till 2030 (det krävs ett undantag från EU:s regelverk för detta).

Längre och tyngre fordon kan leda till kraftfulla kostnadssänkningar. Sverige tillåter upp till 74 ton tunga lastbilar på det så kallade BK 4 vägnätet. Problemet i dag är att vägnätet är begränsat, vilket gör det svårt att räkna hem investeringen i nya fordon om de inte kan användas annat än till några få transporter. Trafikverket lyfter behovet av att bygga ut BK4 nätet. Det verkar dock ta mycket möda och lång tid att fatta beslut om en större utbyggnad. Någon diskussion om längre fordon verkar inte pågå, vilket är underligt då många transporter är volymsbegränsade snarare än viktsbegränsade.

Automatiseringens möjligheter

Platooning (att flera lastbilar kopplas samman elektroniskt så att bara en förare behöver styra flera lastbilar) testas på kontinenten. I Sverige är vitsen med platooning troligtvis mindre då det utbyggda motorvägsnätet är begränsat och det är svårt att tänka sig fyra hopkopplade lastbilar på en vanlig landsväg (såsom riksväg 50). Några planer på att bygga ut ett vägnät för platooning verkar inte heller finnas.

Möjligheter med automatisering kan vara stora. Internationella studier tyder på att upp till 50 % av last och losskostnader skulle kunna tas bort genom automatisering. Det kan framförallt gynna multimodala transporter (väg-järnväg-sjöfart). Gävle hamn är långt framme med automatiserad hantering av papperstransporter. Internationellt sker en snabb automatisering av hamnarna. Med automatisering skulle kombinationen väg-järnväg kunna gynnas och därmed skulle transportkostnaderna kunna minskas.

Kombinationer av lösningar för bättre klimat

Det finns en stark uppslutning bakom Riksdagens klimatmål och styrmedel som styr mot målen är på politikens bord. Det som krävs är att också åtgärder som minskar kostnaderna för bland annat basindustrin lyfts fram. Utan en kombination av nya drivmedel, automatisering och förbättrad infrastruktur kommer kostnadsökningarna för basindustrin slå hårt mot jobb och sysselsättning inom basindustrin. BIFFs mål är att visa på den kombination av tekniska lösningar som kan bidra till att klimatmålen nås, samtidigt som konkurrenskraften behålls. Det är dags att gå från mål till handling.

 

Kontakt; Tom Ramstedt, projektledare för BIFF; BasIndustrinsFossilFria transporter, tom.ramstedt@telia.com

BIFF (BasIndustrinsFossilFria transporter) projektet är ett samverkansprojekt som syftar till att bidra till en omställning till fossilfrihet av basindustrins transporter.
Vi som står bakom projektet är Dalarna Science Park, Högskolan Dalarna och ITS Dalarna med finansiering också från Borlänge kommun och Region Dalarna.
Projektet kommer att genomföra seminarier och bidra till kunskapsuppbyggnad och nätverkande mellan framför allt små och medelstora företag som kan medverka i omställningen av basindustrins transporter.

Ann-Louise Larsson

Projektledare Viable Cities, Attraktiv Industriregion, Smart City Sweden

070-695 62 92

Byte av bränsle för att nå Sveriges klimatmål till 2030

Att byta bränsle till en högre inblandning av förnybart drivmedlet är ett viktigt steg av regeringen för att nå klimatmålen. För att minska utsläppen så har regeringen föreslagit - men...

Läs mer