Finns det foder till insekterna vi vill föda upp?
– En kartläggning av restprodukter
En del av KLIPP-projektet (Klimatsmart proteinproduktion) handlar om att kartlägga branschens strukturella förutsättningar, bland annat genom att titta på vilket foder som finns tillgängligt för insektsproduktion. Finns det kanske restprodukter inom regionens industri som skulle kunna bli foder till exempelvis mjölmaskarna vi vill föda upp?
Det krävs stora mängder för att försörja en storskalig produktion av insekter. Under år 2020 har vi tillsammans med experter på insektsproduktion börjat identifiera vilka typer av restprodukter (så som korn, bröd, kli, drav, morötter, potatis, lök) som finns tillgängliga i stora volymer i vår region och som kan vara relevanta för insektsproduktion. På den svenska sidan har vi kartlagt industriella bagerier, spannmålsgrossister samt bryggeriverksamheter där dravet (restprodukt från öltillverkningen) kan fungera som foder åt insekterna. I Norge har man riktat in sig på spannmål och framför allt korn och kornskal som möjligt insektsfoder.
Eftersom de flesta bryggerier i Dalarna är av mindre karaktär producerar de inte så stora mängder drav som behövs för att försörja en storskalig insektsindustri men i en uppstarts fas skulle det ändå kunna var aktuellt. Regionens största bryggeri å andra sidan producerar ca 40 000 ton drav per år vilket är tillräckligt för en storskalig anläggning. De använder idag sin restprodukt som biobränsle, genom att torka draven och använda till uppvärmning. Både inom bryggeri- och bagerinäringen finns företag som är intresserade av projektet och som kommer att skänka restprodukter som vi under 2021 kommer att testa i vår demonstrationsmiljö.
I Norge finns stora volymer av råvara tillgängligt men idag används nästan allt avfall, antingen som kraftfoder, som energi till att torka kornskalen och som bränsle i fjärrvärmeanläggningarna. Det skulle så klart vara mycket mer hållbart och ekonomiskt att använda kornavfallet som insektsfoder istället för att bränna upp det men frågan är vad som ska användas istället och vad kostnaden för det skulle bli.
Innan beslut fattas måste kornavfallet analyseras avseende näringsinnehåll. Hur är proteinhalten jämfört med andra råvaror som idag används som insektsfoder? Ett paket på 100 kg korn är nu på väg till Sverige för analys.
Kartläggningen visar att det finns tillräckligt med restprodukter inom regionerna för en storskalig insektsproduktion. Nu återstår att testa och analysera dessa och att fortsätta diskussioner med involverade företag om de vill gå in som leverantörer till insektsbranschen.
Interregprojektet KLIPP – Klimatsmart Protein-Produktion, ska bidra till att skapa förutsättningar i Inre Skandinavien för en gränsöverskridande storskalig produktion av insekter för mat och foder för den europeiska marknaden.
